Förråd
— och ytan det tar från garaget

Kort svar: Ett fristående förråd är en komplementbyggnad och lyder under exakt samma regler som ett garage: upp till 30 kvadratmeter utan bygglov inom detaljplan, 50 kvadratmeter utanför.

Det viktiga att veta är att förrådet delar tomtens lovfria yta med garaget — 45 kvadratmeter inom detaljplan, 65 utanför. Bygger du förrådet först, utan att räkna, kan du bygga bort möjligheten till ett lovfritt garage senare.

Förråd, bod, friggebod — vad heter det egentligen?

Sedan 1 december 2025 heter allt som kompletterar bostadshuset komplementbyggnad. Begreppen friggebod och attefallsbyggnad är borttagna, och med dem de olika ytgränser och anmälningskrav som skilde dem åt.

I dagligt tal lever orden kvar, och både handlare och kommuner förstår vad du menar. Men när du räknar på ytor är det de nya reglerna som gäller — inte friggebodens gamla gräns.

Praktiskt betyder det att du i dag får bygga ett betydligt större förråd lovfritt än vad en friggebod någonsin fick vara, och att du slipper anmälan för själva byggnaden. Se attefallsgarage för hela jämförelsen mellan gammalt och nytt.

Hur stort förråd får du bygga?

Den samlade ytan är det som fäller folk. Ett räkneexempel inom detaljplan:

• Planerat garage: 30 m²
• Planerat förråd: 15 m²
• Summa: 45 m² — precis på gränsen, ingenting kvar till växthus eller cykelbod.

Bygger du i stället ett förråd på 20 kvadratmeter först återstår 25 — och då får det lovfria garaget aldrig bli större än det. Räkna hela tomten innan du bygger den första byggnaden, inte den andra.

Hela regelbilden finns i bygglov för garage — reglerna är identiska för förråd.

Hur stort förråd behöver du?

Utgå från vad som faktiskt ska in, och lägg till gångyta. Ett förråd du inte kan kliva in i blir en hög där bara det yttersta lagret används.

• 4–6 m² — trädgårdsredskap, gräsklippare, ett par cyklar. Du står i öppningen och når in.
• 8–10 m² — samma sak plus utemöbler på vintern, och plats att gå in. Det här är storleken flest blir nöjda med.
• 15 m² och uppåt — börjar bli ett litet arbetsrum. Nu bör du också tänka på ljusinsläpp och ventilation.

Under 4 m² handlar det sällan om ett förråd i egentlig mening. Ska bara dynor, slang och några redskap in räcker ofta en förvaringsbod eller ett redskapsskåp mot husväggen. Och ska bara robotgräsklipparen ha tak över sig behövs ingen byggnad alls, se garage för robotgräsklippare.

Ett råd som kostar ingenting: gör dörren bred. Gräsklippare, skottkärror och utemöbler är det som ska in och ut, och en smal enkeldörr är den vanligaste ångern.

Trä, plåt eller plast?

Trä är standardvalet i Sverige, dels för utseendet, dels för att du kan skruva i väggarna. Det kräver målning med jämna mellanrum.

Plåt är underhållsfritt och billigt, men har ett problem som sällan står i annonsen: kondens. Kall plåt möter fuktig luft och det regnar inifrån på hösten. Ett plåtförråd behöver ventilation i båda ändar, och du ska inte förvara något rostkänsligt direkt mot väggen. Grund, förankring och snölast för plåtmodellerna går vi igenom i förråd i plåt.

Plast är lätt att montera och underhållsfritt, men tål inte att du hänger saker i väggarna, och kulören bleknar med åren.

Golv och grund

Ett förråd som står direkt på marken rötar underifrån. Tre vanliga grunder:

Plintar — billigast och enklast, och ger luftspalt under golvet vilket håller det torrt. Kräver att du får plintarna i våg, vilket är hela jobbet.

Marksten på packat bra grus — fungerar bra för mindre förråd och ger en jämn yta att rulla in gräsklipparen på. Se till att ytan lutar något bort från byggnaden.

Betongplatta — stabilast och bäst om förrådet ska bära tungt eller stå i många årtionden. Dyrast, och överkurs för en redskapsbod.

Oavsett grund: lämna luft under golvet eller spärra mot fukt underifrån. Det och en ventilerad överdel är skillnaden mellan ett förråd som håller i tjugo år och ett som möglar på fem.

Placering: avstånd, snö och åtkomst

4,5 meter till tomtgräns gäller som huvudregel. Närmare kräver grannens medgivande, och det ska sedan december 2025 vara skriftligt för att gälla.

Tre praktiska saker som avgör om förrådet används:

• Avstånd till där sakerna behövs. Ett förråd längst bak på tomten används för det du behöver sällan. Det som används varje vecka vill stå nära.
• Snöras från huset. Ställ inte förrådet där taket på huset tömmer sig — en vinter räcker för att böja ett förrådstak.
• Dörrens svängrum. Förrådsdörrar slår utåt. Samma problem som med slagportar: snö framför dörren låser den.