Dubbelgarage
— måtten som avgör allt

Kort svar: Ett dubbelgarage behöver i praktiken 6,0–6,5 meter innerbredd för att båda bilarna ska gå att använda samtidigt. Med väggar landar det på ungefär 36–45 kvadratmeter byggnadsarea — alltså över gränsen på 30 kvadratmeter som gäller lovfritt inom detaljplan.

Inom detaljplan kräver ett dubbelgarage därför nästan alltid bygglov. Utanför detaljplan, där gränsen är 50 kvadratmeter, ryms det oftast lovfritt — om tomtens samlade lovfria yta på 65 kvadratmeter räcker till.

Vilka mått behöver ett dubbelgarage?

Det vanligaste räknefelet är att ta enbilsgaragets bredd och gånga med två. Två bilar bredvid varandra behöver inte 2 × 3,0 meter, utan ett sammanhängande golv där det går att öppna dörrar åt båda hållen mellan bilarna.

• Bredd: 6,0 meter innermått fungerar. 6,5 meter är märkbart bekvämare och är det mått vi skulle välja om tomten och reglerna tillåter. Under 5,5 meter börjar den ena bilen bli svår att kliva ur.
• Längd: 6,0 meter räcker för två normala personbilar. 7,0 meter ger plats för en arbetsbänk eller förvaring längs kortsidan utan att bilarna står i vägen.
• Vanliga innermått: 6,0 × 6,0 meter (36 m²) eller 6,5 × 7,0 meter (45,5 m²).

Tänk på att bygglovsgränserna avser byggnadsarea, alltså måttet utvändigt inklusive väggar. Ett innermått på 6,0 × 6,0 meter blir med 15 cm väggar cirka 6,3 × 6,3 meter utvändigt — knappt 40 kvadratmeter.

Kräver ett dubbelgarage bygglov?

Inom detaljplan: ja, i praktiken alltid. Gränsen för lovfri komplementbyggnad är 30 kvadratmeter byggnadsarea, och ett användbart dubbelgarage hamnar på 36 och uppåt. Det finns inget sätt att pressa in två bilar under 30 kvadratmeter och samtidigt få ett garage du vill använda.

Utanför detaljplan: oftast nej. Där går gränsen vid 50 kvadratmeter, vilket rymmer de flesta dubbelgarage. Men tomtens alla lovfria komplementbyggnader delar en samlad yta på 65 kvadratmeter — har du redan ett förråd eller en bod äter de av utrymmet.

Hela regelbilden, inklusive höjder och avstånd till tomtgräns, finns i vår guide till bygglov för garage.

En bred port eller två smala?

Två separata portar är det vanligaste. Du behåller en bärande väggdel mellan öppningarna, vilket förenklar konstruktionen, och en trasig portmotor tar bara den ena platsen ur bruk. Nackdelen är att mittpelaren styr exakt var bilarna kan stå.

En bred port ger ett helt fritt öppningsmått och gör det enklare att backa in släp eller ställa en bil på tvären. Priset är en dyrare port, ett tyngre överliggande bärverk och att hela garaget står öppet varje gång du hämtar cykeln.

Ur värmesynpunkt vinner två portar: du släpper ut mindre värme när bara den ena öppnas.

Dubbelgarage med förråd, loft eller carport

Med förråd i samma byggnad ökar byggnadsarean, och räknas alltså in i gränsen. Ett dubbelgarage med förrådsdel hamnar lätt över 50 kvadratmeter och kräver då bygglov även utanför detaljplan.

Med loft ökar däremot inte byggnadsarean — den mäts som den yta byggnaden upptar på marken. Ett loft ger dig förvaring utan att kosta något i regelväg. Det som begränsar är i stället nockhöjden. Se garage med loft.

Med carport intill räknas carporten också som komplementbyggnad och tar plats i tomtens samlade lovfria yta. Kombinationen dubbelgarage plus carport spränger normalt både 45- och 65-kvadratmetersgränsen.

Vad styr kostnaden?

Vi publicerar inga prisuppgifter vi inte har kontrollerat. Det som driver kostnaden på ett dubbelgarage, i fallande ordning:

1. Grunden. En dubbelt så stor platta är ungefär dubbelt så dyr, och markarbetet varierar mest av allt.
2. Spännvidden. Ett bredare garage kräver kraftigare takstolar. Steget från enkel- till dubbelbredd är inte linjärt.
3. Portarna. Två portar med motorer, eller en bred port med kraftigare bärverk — båda är betydande poster.
4. Bygglovet. Ansökan, ritningar och avgifter tillkommer inom detaljplan, och avgifterna sätts av varje kommun.